Bröllopskyrkor i centrala Stockholm
Vasastan

Klicka på kyrkans namn för länk till hemsida. Klicka på adressen för karta.

 

Gustaf Vasa Kyrka
Odenplan


Gustaf Vasakyrkan med sitt öppna läge vid Odenplan och i skärningspunkten mellan fyra gator invigdes 1906 efter en delning av Adolf Fredriks församling. Ritningarna utfördes av arkitekten Agi Lindegren. Kyrkan är den största i Stockholm och rymmer inte mindre än 1500 sittplatser/personer. Denna centralkyrka i nybarock har samma form som italienska barockkyrkor, ett grekiskt kors med kvadrater i de yttre vinklarna. Den är orienterad i väster-öster och vänder sin magnifika östfasad med huvudingång mot Odenplan. Utrymmet närmast innanför fungerar som vapenhus. Två sakristior finns och de flankerar nedgången i väster till kryptan. Korsmitten markeras av ett torn med hög kupol och en lanternin. Även kyrkans fyra hörnkvadrater bär lanterniner. Murarna är av putsat tegel, kupolens stomme är av trä. Fasaderna uppdelas genom pilastrar. Portalerna, en i var korsarm, är utformade som klassiska tempelgavlar. Huvudingången flankeras av parställda kolonner. Över ingångarna finns kartuscher med inskrifter på latin. Fasaden inklusive kupolen renoverades under 1990-talet. Interiören får sin prägel främst genom den storslagna altaruppsatsen med höga sidogrupper, delvis komponerad efter förebild från jesuiternas kyrka Il Gesù i Rom och ursprungligen utförd för Uppsala domkyrka av Burchardt Precht 1725-31. Korsmittens täcks av ett kupolvalv med målningar av Vicke Andrén, som även dekorerat korsarmarnas valv. Murarna har rikt profilerat listverk och takpartierna uppvisar talrika kartuscher utförda av Alfred Ohlson. Samtliga korsarmar förutom korets har läktare. Vid en restaurering 1965-66 under ledning av arkitekt David Dahl utformades kyrkans fyra hörnpartier som kapell för dop och andra ändamål. Den treskeppiga kryptan under kyrkans mittparti användes från början som begravningskapell. Det utvidgades 1923-24 under ledning av arkitekt Gustaf Lindgren med ett columbarium, som lär vara det första i Sverige. Det har senare utvidgats i etapper. Här finns en glasmålning och en mosaik från 1956 av Einar Forseth. Kapellet ombyggdes 1951 till lillkyrka efter ritningar av arkitekten Georg Rudner. Altarmuren dekorerades med en fresk av Olle Hjortzberg.

Stefanskyrkan
Vanadislunden

S:t Stefans kyrka (Stefanskyrkan) står i en utkant av Vanadislunden, en stor park i Vasastan och nära den breda gatan Sveavägen. Kyrkogård i egentlig mening saknas. Här stod åren 1900-04 det s.k. S:t Sigfrids kapell, en träkyrka som sistnämnda år monterades ned och återuppbyggdes i Aspudden. Stefanskyrkan för tanken till medeltida engelsk landskyrkoaritektur. Ritningarna utfördes av arkitekten Carl Möller som tidigare skapat S:t Johannes kyrka, till vilken S:t Stefan utgör annex. Kyrkan, som är av tuktad, vit sandsten från Närke och vilar på en hög sockel av granit, stod färdig 1904. Byggnaden är tvåskeppig med kraftiga kontreforter, ett östligt huvudskepp och ett lägre, västligt sidoskepp,och koret ligger i norr. Mot öster sträcker sig en flygel, Herdens kapell med innertak av trä och nu använt som samlingssal. Flygeln rymmer även sakristian. I sydvästra hörnet står ett klocktorn och vid dess sydmur ett trapptorn. Huvudingången är förlagd till tornets västmur dit en trappa leder. Sydgaveln domineras av ett högt och brett fönster med masverk och röstet är dekorerat med ett krucifix av Carl Eldh. Ett stort fönster i motstående mur, den vid altaret, igensattes 1926. Huvud-och sidoskepp förbinds av spetsbågiga arkader med två mångkantiga pelare och en pelare utgör också mittpartiet i dubbelportalen ut mot kapellet. Huvudskeppet täcks av en öppen takstol. Några av dess konsoler dekorerades 1926 med änglar snidade av Anna Petrus. Sidoskeppet har snedtak av trä. Triumfbågen är stickbågig mot det murade, välvda koret. Kyrkorummet restaurerades 1926 efter ritningar av arkitekten Gustaf Clason. Det fick sin nuvarande, mycket ljusa prägel 1957-59 efter ritningar av Jan Wahlman. I koret upptogs fyra små fönsternischer. Nuvarande bänkinredning insattes.Läktarunderbyggnaden i söder byggdes.

S:t Matteus Kyrka
Vanadisvägen 35


S:t Matteus kyrka byggdes 1901-03 vid en gatukorsning i Vasastan och räknades till 1906 som kapell inom Adolf Fredriks församling. Kapellet/kyrkan var från början friliggande men inkomponerades successivt under 1920-talet i bostadsbyggelse. Ritningarna utfördes av arkitekten Erik Lallerstedt. Han stod även för 1920-talets stora om- och tillbyggnad. Kyrkan, som har putsade murar av tegel klätt med kalksten och vissa murar sedan 1906 klädda med huggen sten, uppfördes i jugendstil och är även influerad av anglosachsisk arkitektur. Nordfasaden med stort rundfönster och med huvudingång är vänd mot Vanadisvägen. Denna fasad och den västra, mot Dalagatan, är de bäst bevarade från den första byggnadsperioden. Södra och östra murarna fick sin nuvarande karaktär under 20-talets ombyggnad. I sydvästra hörnet, t. h. om koret, reser sig ett sidotorn. Huvudfasaden mot Vanadisvägen uppvisar en hög rundbågig nisch med ett rundfönster överst. En hög fritrappa t.h., nära nordvästra gathörnet, för upp mot huvudportalen som leder in mot vapenhuset och själva gudstjänstlokalen i byggnadens andra våning. Gudstjänstlokalen är en treskeppig hallkyrka sedan 1923 - 24, då koret förlängdes mot söder, sakristian uppfördes intill korets östmur, östra sidoskeppet tillkom och interiören öht fick sin nuvarande prägel. Från denna tid härrör Olle Hjortzbergs vägg- och valvmålningar i koret och även glasmålningen i dess altarmur. Kyrkans innertak genomgick förändringar och dess kassetter målades av Filip Månsson. Pelarna som med vida bågar öppnar sig mot sidoskeppen Ny bänkinredning insattes. Även läktarbarriärerna moderniserades. 1946 utförde Olle Hjortzberg målningen över orgelläktaren. Läktarunderbyggnaden är från 1985. Portalen i bottenvåningen under murnischen vid fritrappan leder mot den s. k . Kyrksalen, som utvidgades på 1920 - talet. Ett dörröverstycke här är målat av Olle Hjortzberg. Salen används för sammankomster. I anslutning härtill finns lokaler för bl.a. Kyrkans förskola. Det ursprungliga yttre nordöstra partiet av kyrkobyggn aden och med ena gaveln mot Vanadisvägen fungerade från början som gravkapell. Dess ingång befinner sig i motsatta gaveln, på gårdssidan. Detta enskeppiga rum har delvis bibehållit sin ursprungliga karaktär med öppna takstolar och höga väggpaneler av trä. Den tidigaste glasmålningen i korfönstret utåt Vanadisvägen komponerades av Augustin Montelius. 1958 ändrades kapellet till lillkyrka under ledning av arkitekten Åke Tengelin. En ny glasmålning utfödes av Einar Forseth. Ny bänkinredning insattes.