Nacka Kyrka

 

Lidingö Kyrka

 

Järfälla Kyrka

 

Boo kapell

Boo kapell från 1600-talet brändes av ryssarna 1719. Det nuvarande kapellet byggdes 1724 i karolinsk stil efter ritningar av Nicodemus Tessin d.y., som då ägde Boo gård. Kapellet ligger på en höjd i gårdens gamla parkområde, nära en vik av Baggensfjärden, 2,5 kilometer norr om den nya kyrkogården som invigdes 1912 på en udde på andra sidan vattnet.

Solna Kyrka
Prostvägen

Solna församling omfattar samma område som Solna stad.  I församlingen bor ca 73 400 personer varav ca 36 500 är kyrkotillhöriga.  Här finns fyra kyrkor. 
Solna församling har en bred verksamhet och ett rikt gudstjänstliv för alla åldrar och vill vara en öppen plats där tro och liv kan få växa.

Tyresö Kyrka
Kyrkvägen 1

Tyresö kyrka Tyresö kyrka är byggd i tegel som är slaget i Tyresö och uppfördes under Sveriges stormaktstid av Gabriel Oxenstierna år 1638-1640, nära Tyresö slott. 
 

Östra Ryds kyrka
Östra Ryds Kyrkväg 21

Kyrkan är vackert belägen på en kulle vid Kyrkviken nära Rydboholms slott i Österåkers kommun. Bud - och besöksadress är Östra Ryds kyrkväg 21.

Sankt Eriks Kapell
Grubbensringen 1

S:t Eriks kapell från 1913-14 står sedan helt nyligen i en liten park omgiven av nybyggda bostadshus på S:t Eriks sjukhusområde. Ursprungligen uppfördes det som begravningskapell för sjukhuset, då kallat Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning. I samband med rivning av äldre sjukhusbebyggelse 1971 hotades även kapellet. Tack vare insatser av fr.a. kyrkoherden i Kungsholms församling kunde kapellet räddas och utgör sedan 1973 annex till samma församling. Det stod från början några 100 m från sin nuvarande plats. Ritningarna är utförda av arkitekten Albin Patrik Selling. Kapellet stod färdigt 1914 som en liten rektangulär byggnad av putsat tegel med sadeltak. I samband med restaureringen 1973 fick det sin nuvarande karaktär efter ritningar av arkitekten Ulla Joneborg. Det är orienterat i väster-öster med förskjutning mot norr. Taket täcktes med enkupigt tegel. Östgaveln med huvudingång dekorerades med reliefer. I väst byggdes sakristia och ekonomiutrymmen. Den låga utbyggnaden täcks av ett plåttak. Den ljusa interiören är helt präglad av denna restaurering.

Kungsholms Kyrka
Bergsgatan 1

Kungsholms kyrkogård ligger i en sluttning och upptar ett kvarter mellan Stockholms stadshus och rådhuset. Kyrkan är placerad mitt på dess norra sida. Ett gravkapell uppfördes 1909, arkitekt Aron Andersson. Kungsholmen fick tillstånd att bilda egen församling 1671. 1672 invigdes en interimskyrka inredd på övervåningen till ett större trähus. Huset totalförstördes vid en eldsvåda 1679, och alla inventarier gick förlorade. Kungsholms kyrka, ritad av Mathias Spieler, började uppföras 1672. 1688 var den klar för invigning. Kyrkan har en grekisk korsplan, korsmittens attikavåning kröns av en låg kupol med lanternin. Korsarmarna har valmade tak och fasaderna bryts upp av de stora, rektangulära spröjsfönstren, lisener och listverk. Innertaket är indelat i kryssvalv. Östra korsarmen rymmer koret. Sakristian är vidbyggd på korets nordsida, på dess södra sida ett gravkor. Centraltornet är sekundärt tillfogat 1808-10. Ritningen utfördes av P.W. Palmroth efter Spielers förebild. Den nya sakristian tillkom 1820. 1996-11-27 A. Hållén

Engelska Kyrkan
Diplomatstaden

Seglora Kyrka
Skansen

Seglora kyrka på Skansen byggdes i Västergötland söder om Borås 1729-30. År 1916 flyttades den till sin nuvarande plats efter att ha stått öde i över tio år. De äldsta delarna i denna timrade kyrka består av ett enskeppigt långhus och ett rakavslutat kor, jämnbrett med långhuset men invändigt tresidigt. Söder om koret står en liten tilllbyggnad. Långhusets väggar och det branta sadeltaket är täckta med spån. 1785 byggdes tornet i väster och tre år senare sakristian i norr. Interiören med slätbilade väggar täcks av ett lågt tunnvalv med målningar från 1734-35 av Sven Wernberg. En senare draperimålning i nyklassicistisk stil pryder väggen bakom altartavlan. Den slutna bänkinredningen är från kyrkans tillkomsttid, likaså läktaren i väster med målningar på barriären. Boel Almqvist 1998-06-29

Djurgårdskyrkan
Djurgårdsvägen 74

Nuvarande Djurgårdskyrkan i Djurgårdsstaden snett emot Skansen byggdes som skolhus 1828 av grosshandlaren och varvsägaren Johan Burgman. Flertalet invånare på Djurgården vid denna tid utgjordes av fattiga personer, båtsmän och andra, mest med anknytning till sjöfart. Området tillhörde Hedvig Eleonora församling men saknade broförbindelse. Därför kom byggnaden att så snart den var färdig även användas som kyrka. Sedan 1880 används den enbart för gudstjänster och för aktiviteter anordnade av Oscars församling, dit kyrkan hör sedan 1906 då Hedvig Eleonora församling delades. Djurgårdskyrkan har en helt profan prägel. Det panelade trähuset med 1½ våning under brutet tak och med frontespis mot Djurgårdsslätten kan liknas vid huvudbyggnaden på en mindre herrgård i nyklassicistisk stil. Kyrkan är orienterad i norr-söder med huvudingång i södra gaveln. Via en liten hall når man kyrkorummet som har altarpredikstol i norr med sakristia t.v. bakom väggen. Det enskeppiga gudstjänstrummet med platt trätak delas av längsgående, smäckra träpelare. Övervåningen inrymmer församlingslokaler.

Text från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister
 

Essinge Kyrka

Essinge kyrka, även kallad Försoningens kyrka, står på en kulle mitt på ön Stora Essingen i västra utkanten av centrala Stockholm. Den uppfördes 1959 efter ritningar av arkitekten Cyrillus Johansson. Då fanns sedan några år församlingshuset med bostäder och pastorsexpedition, som nu sammanbyggdes med kyrkan. Innan dess hade församlingssalen använts som gudstjänstlokal.Essinge kyrka är en souterrängkyrka och bottenvåningen inrymmer församlingslokaler. Kyrkan är av tegel, orienterad i norr-söder. Till exteriören liknar den en basilika men saknar fönster i mittpartiets högmurar. Detta påfallande höga mittparti har lägre sidopartier under pulpettak. Kor och långhus är i samma bredd. Huvudingången har sin plats i sydfasadens mitt under skulpturer av Th. Engström, med Kristus i mitten omgiven av symboler för tolv av jordens folkslag. Murpartiet ovanför skulpturerna dekoreras av ett rundfönster. Huvudentrén leder mot ett vapenhus som för in mot långhusets höga, flattäckta mittparti. Förbindelserna mellan mittpartiet och de låga sidopartierna utgörs av murar med rundbågiga öppningar.Det västra sidopartiet kallas Meditationsgången, det östra benämns Dopgången och avslutas med ett doprum. En hög och vid triumfbåge öppnar sig mot koret med dess vinklade tak. På altarmuren monterades 1988 en stor glasmålning av Einar Forseth, ursprungligen utförd 1941 för ett gravkapell på Karolinska sjukhuset men alltså flyttad till kyrkan långt senare, då kapellet upphört att brukas. Sakristian är inrymd t.h. om doprummet. Vida synligt är det originellt utformade, närmare 50 m höga runda, fristående klocktorn med spetsig spira som reser sig söder om kyrkan, nära församlingshemmet. Dess arkitektur är inspirerad av italienska kampaniler. Tornets övre murparti är utformad som en öppen lanternin med tolv pelare, symboliserande apostlarna.

Text från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister
 

Botkyrka kyrka

 
BOTKYRKA KYRKA, INTILL E20/E4:ANS INFART MOT STOCKHOLM, BESTÅR AV ETT I ÖSTER RAKT AVSLUTAT REKTANGULÄRT KYRKORUM VARS ÖSTRA HÄLFT ÄR NÅGOT BREDARE, SAKRISTIA I NORR, VAPENHUS I SÖDER SAMT TORN I VÄSTER. SOCKENNAMNET OCH TILLKOMSTEN AV KYRKAN ÄR FÖRKNIPPADE MED DEN HELIGE BOTVID, OCH MYCKET TALAR FÖR ATT LEGENDENS UPPGIFT OM ATT EN STENKYRKA STOD FÄRDIG 1176 ÄR RIKTIG, LIKSOM ATT DEN FÖREGÅTTS AV EN TRÄKYRKA, FÄRDIGSTÄLLD 1129. I DET NUVARANDE LÅNGHUSET HÄRRÖR DEN VÄSTRA DELEN FRÅN DENNA STENKYRKA. DE STORA DIMENSIONERNA FÖRKLARAS AV KYRKANS BETYDELSE SOM VALLFARTSKYRKA OCH HUVUDKYRKA PÅ SÖDERTÖRN, NÅGOT SOM OCKSÅ GÖR DET SANNOLIKT ATT TORNET - NÄSTA ETAPP I BYGGNADSKRONOLOGIN - UPPFÖRTS TÄMLIGEN KORT TID DÄREFTER. VID 1300-TALETS MITT FÖRLÄNGS KYRKAN ÖSTERUT OCH FÖRSES MED SAKRISTIA, OCH BREDDAS, OVANLIGT NOG, BÅDE I NORR OCH SÖDER. DE STJÄRNVALV - FÖRMODLIGEN ALDRIG FÖRSEDDA MED MÅLNINGAR - SOM SLÅS UNDER NÄSTFÖLJANDE ÅRHUNDRADE HAR DOCK SAMMA SPÄNNVIDD I DENNA ÖSTRA, BREDARE DEL SOM I DEN ÄLDRE VÄSTRA. VAP

Text från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister

Brännkyrka kyrka


Brännkyrka kyrka byggdes på 1100 talet, tornet på kyrkan uppfördes i mitten av 1200 talet. Församlingskyrkan har fått sitt namn efter en brand, kyrkan har eldhärjats flera gånger samt fått flera ombyggnationer under århundradena. Senaste större ombyggnation genomfördes 1975, på senare tid har dopfunt, predikstol, altare, altartavla samt nya bänkar tillkommit. Altartavlan är målad av Einar Forseth och invigdes 1979. Den 20 stämmiga orgeln är byggd 1978.

 

Text från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister