Gustav Adolfskyrkan
Gustaf Adofsparken

Öppet tisdag-fredag kl 11-15 samt vid evenemang
Besöksadress: Wittstocksgatan 26, Gustaf Adolfsparken, Stockholm
Tel: 08-442 51 16
Vackert belägen mitt i Gustaf Adolfsparken ligger Gustaf Adolfskyrkan. Kyrkan uppfördes i början av 1890-talet som garnisonskyrka i nygotisk stil. Arkitekt var Carl Möller. Västgaveln och kormuren har stora rosettfönster. Interiören har utsmyckning av Agi Lindegren.
Kyrkan ägdes av officerskåren vid Svea och Göta Livgarden, men köptes under 1960-talet av Oscars församling. En restaurering ägde rum 1967-68 under ledning av arkitekterna Björn Linn och Erik Helenius. Gustaf Adolfskyrkan invigdes 1892 av biskop Gottfrid Billing.

Oscarskyrkan
Narvavägen 6

Oscarskyrkan i utkanten av centrala Östermalm och där tre paradgator korsar varandra nära Djurgårdsbron, stod färdig 1903. Den var då annexkyrka till Hedvig Eleonora. Tre år senare blev den moderkyrka i den då nybildade Oscars församling. Kyrkan är ritad av arkitekten Gustaf Hermansson och uppförd i nygotisk stil. Denna katedralliknande byggnad av gråvit kalksten reser sig som en korsformad, treskeppig hallkyrka med rakavslutat kor i öster. Sidoskeppens tak är lägre än mittskeppets. I sydvästra hörnet står ett högt, smalt torn. Sakristian är inrymd i en låg utbyggnad närmast norr om koret. Samtliga murar är rikt artikulerade med fönster och dekorativa, skulpturala inslag. Huvudportalen för in till västhallen, ett förrum till kyrkorummet, f.ö. ett av de större i Stockholm med plats för inte mindre än 1250 personer. Dess luftiga mittskepp flankeras av arkader burna av kolonner i rödaktig granit, som fortsätter uppåt i form av pilastrar på läktarnas väggar inåt skeppet, sedan åter som kolonner, som i sin tur bär upp de höga kryssvalven. Läktarna sträcker sig även utmed västmuren. Sakristian är inrymd i en låg utbyggnad närmast norr om koret. Den utvidgades 1940. Den första restaureringen ägde rum 1921-22 under ledning av professor L. I. Wahlman och karaktäriseras främst av att de glasmålade fönstren av Emanuel Vigeland insattes och att kor och valv dekorerades med målningar av Filip Månsson. Vid restaureringen 1954-56 under Otar L. Hökerberg målades Månssons målningar över utom i koret. Det ursprungliga altaret ersattes av det nuvarande i guldbrons, skulpterat av John Lundqvist. På kyrktomten står den s.k. Oscars Lillkyrka (sep. beskrivning i detta kyrkoregister), en mindre byggnad ursprungligen uppförd som begravningskapell.

Hedvig Eleonora Kyrka
Storgatan 2

Hedvig Eleonora kyrka ligger vid Östermalmstorg i Stockholm. Kyrkan har en oktogonal plan, åtta kraftiga pelare bär upp mittkupolen, vars fönster ger kyrkorummet överljus. Omgången täcks av kryssvalv. Sakristian är inbyggd i omgången, likaså koret utgör en del av omgången. De gulputsade fasaderna dekoreras av kvaderrustik. Innerkupolens fönster är exteriört i höjd med tamburens kransgesims,och ytterkupolen kröns av en lanternin. Byggnadsmaterialet är tegel, ytterkupolen har en trästomme. Två gravkor flankerar västentréen. Amiralitetskollegiet beslutade 1665 att uppföra en stenkyrka på Ladugårdslandet, ritningsuppdraget gick till Jean de la Vallée. Grundmurningen av den åttkantiga centralkyrkan påbörjades 1669, arbetet fick dock avbrytas p.g.a. pengabrist. 1672 blev ladugårdsland eget pastorat och en provisorisk träkyrka byggdes. 1724 återupptogs byggandet, arkitekt var nu Göran Josuae Adelcrantz. Grundplanen var densamma, men Adelcrantz placerade altaret i öster på traditionellt vis, istället för tillsammans med predikstolen i centrum, som de la Vallée planerat. 1755 påbörjades byggandet av två västtorn, ritade av Carl Fredrik Adelcrantz. De fullbordades aldrig utan inreddes 1792 till gravkor. Kyrkans fasader fick sin rappning vid en stor reparation 1789-1791. Under 1800-talets förra del lämnade många arkitekter förslag till klocktorn. 1865-1868 utfördes F.W. Scholanders förslag till centraltorn, utarbetat 1862. Vid samma tillfälle restaurerades interiören. Senaste restaurering påbörjades 1991 under Jerk Altons ledning. 1996-11-26 A. Hållén

Engelbrektskyrkan
Östermalmsgatan 20B

Sedan 1914 reser sig den monumentala Engelbrektskyrkan på en hög, trädbevuxen kulle i Lärkstaden.Kyrkan hör till de största i Stockholm. Tornet syns vida omkring. Genom sin välbevarade arkitektur i jugend och nationalromantik och med drag av bysantinsk stil är kyrkan unik i Sverige och den kom även att utgöra ett genombrottsverk för sin arkitekt, Lars Israel Wahlman. Som tema valde han Bergspredikan och som en följd härav tycks kyrkan växa fram och resa sig ur berget. Tillfarten utgörs av terrasser och fritrappor. Intill kyrkan står församlingshus och prästbostad, även dessa ritade av Wahlman. Planen formar ett i det närmaste likarmat kors och har ett rakavslutat kor i öster och en tresidig västgavel. Tornet med huvudingången står i sydvästra hörnet. I sydöstra hörnet står ett kapell och i motsatta vinkeln, norr om koret, ligger sakristian. En stor renovering ägde rum 1992-33 efter ritningar av Lars Olof Torstensson. Murarna är av rött tegel med talrika fönster, mönstermurade ytor och ljusputsade blinderingar. Portalernas granitreliefer är verk av Tore Strindberg som även utfört samtliga av kyrkans reliefer förutom dem över ingången till kapellet. Glasmålningarna i västpartiets nedre våning är komponerade av Olle Hjortzberg. Kyrkans interiör gör samma storslagna intryck som dess yttre. Genom det kryssvälvda rummet i tornet når man det höga (33 m) enskeppiga långhuset som förbinds med koret med en hög triumfbåge. Blickfånget utgörs av Olle Hjortzbergs fresk på kormuren med tre rundbågiga öppningar och byggd något innanför yttermuren. Bågfältens övre partier har skulpturer av Tore Strindberg. Fältens nedre delar täcks av vävnader. Hjortzbergs svit fortsätter på högkorets långmurar. Det täcks av ett kupolvalv med målningar av Filip Månsson. Långhuset täcks av ett tredingstak av trä, vilande på granitpelare med reliefer. Mot tvärskeppsarmarna och mot långhusets västparti öppnar sig höga, vida murbågar. Bänkinredningen är öppen. Dopkapellet i långhusets sydöstra hörn uppvisar fresker av Hjortzberg. Kyrkan har många läktare, både inbyggda och utbyggda. Orgelläktaren förstorades 1926 efter Wahlmans ritningar. Dess undre parti, som utgör ett mellantak i långhusets västligaste parti, har målningar av Månsson. Detta västparti, utrymmet under orgelläktaren, benämndes av Wahlman "portiken". Den kallas även brudgången och här finns en smal gång innanför yttermuren med valvmålningar av Månsson. Två rum avbalkades här 1964. Den lilla utbyggnaden i sydost fungerade från början som begravningskapell, senare som lillkyrka, sedan en tid som studentkapell och nu åter som lillkyrka. Den har restaurerats ett flertal gånger. Ingångens skulpturer är av Artur Gerle. Det absidiala korets hjälmvalv har målningar av Hjortzberg. Columbariet invigdes 1961 efter ritningar av Åke Tengelin. Här finns glasmålningar av Einar Forseth. Boel Almqvist 1998-08-17